Nazionale ®

Est. 1906 in Russia

Vi minns  

1988

Pavel Tolstoy-Miloslavsky, bosatt i Paris, köpte en del av den största och mest värdefulla samlingen över ryska kvinliga folkdräkter, gjord av Natalia Shabelsky i Moskva i slutet av 1800-talet, från sekreterare av familjen Shabelsky Lukjanovsky. Den har blivit kvar utomlands under revolutionstiden beroende på utställningar. Tolstoy-Miloslavsky har sett till att samlingen har återvänt till Ryssland, där de över 20 000 föremålen finns numera på främsta museer, och enbart mindre del i privata samlingar utomlands.

1958

Produktionen av halsdukar i Pavlovsky Posad grundades på grundval av konstnärlig textilproduktion som redan hade existerat i regionen. Bondeföretaget, varifrån fabriken utvecklades senare, skapades 1795 av bonden till byn Pavlovo I. D. Labzin. Storbarnsson, I. I. Labzin, tillsammans med B. I. Gryaznov, omarbetade fabriken för produktion av ullsjalar med ett tryckt mönster, som vid den tiden fick stor omsättning i det ryska samhället. De första Pavlov-Posad sjalar utfärdades i början av 1860-talet.

År 1958 på världsutställningen i Bryssel fick  Pavlov-Posad sjalar den stora guldmedaljen.

1778

The Highland Society of London grundades av herrar från Högländerna. Sällskapet har verkat för att säkra upphävande av lagstadgat förbehåll för tartantillverkning.


1778

William Clark, som startade en draperiaffär på 44 Wigmore Street i London 1778, där han även sålde huvudbonader, handskar och parasoller, ingick i 1813 affärspartnerskap med William Debenham. Sedan dess har Debenhams utvecklats till en kedja av 178 varuhus, som säljer kläder, husgeråd och möbler runtom i Storbritannien, Irland och Danmark. I 1993 kom en designavdelning med 'Designers at Debenhams'.

1708

Skråväsen var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Ämbetena var i teorin endast öppna för män som uppnått myndighet, samt änkor. I praktiken kunde även gifta och ogifta kvinnor få tillstånd av ämbetet att bedriva ett yrke. Den gifta Elisabeth Jacobsdotter Ljung fick år 1708 burskap i hantverkarskråets ämbete i Karlstad, och året därpå fick hon dessutom tillstånd av Kommerskollegium att starta ett skrå för sämskmakarna, eftersom det vid den tipunkten inte fanns något sådant skrå i Karlstad. Varje verkstad, mästarens hushåll, bestod av underlydande och familjemedlemmar. I vissa hantverk lever lärling-, gesäll- och mästarsystemet kvar än idag.

1558

Stickningstekniken kom till Norden under 1500-talet. Det äldsta belägget kommer från Malmö, där Michel Hanssens bouppteckning från 1558 upptar "en knøtt vllen skiortte".

Sticktekniken uppfanns troligen i Italien på 1200- eller 1300-talet.

1528

Under medeltiden blev spetsar allmer populära, dock var tillverkningen mycket kostsam, i synnerhet vad gällde spetsar från Venedig. I vissa länder har man utfördat lagar, som begränsat användning av så dyr utstyrsel. Men societeten ville ha spetsdekorationer, och då började mönsterböcker ges ut av konstnärer, efter vilka kunde tillverkninken fortsätta utvecklas. Den första mönsterboken "Essempio di ricami" gavs ut av Antonio Taglienti (1528). Man har introducerat PUNTO IN ARIA, lyftstygn, som för den första gången gjorde det möjligt att sy utan grundvävnad och nå på så sätt lätt och naturlig effekt, karaktäristisk för spetsar i våra dagar.

1313

Lite information finns om silkespinningstekniker som har använts i Kina. Det spinnande hjulet med bältesdrift var känt i början av den kristna eran för för silkequilling. Spinnhjulet med det mekaniska remdrevet, med hjälp av en remskiva, uppfanns i Kina cirka 1000 e. Kr. och den tidigaste ritningen av ett spinnhjul som vi har är från omkring 1035 e. Kr. Spinnhjul spred sig senare från Kina till Iran, från Iran till Indien, och så småningom till Europa.

Handrulle "Spinning Wheel" var målade i bläck och färger på silke av kinesisk konstnär Wang Juzheng, som bodde under Northern Song Dynasty mellan 960 och 1127 e. Kr.

Den tidigaste bild som finns av en silkespinnmaskin som drivs av ett vattenhjul dateras till 1313.